by lovi

minns ni här om dagen när jag skrev om mitt liv som ett kaos. okontrollerat.
och så har det hänt igen. jag gör storyn kort.
jag kom hem nyss (nyss och nyss) jag åkte från ljungarum halv nio, har händerna fulla med kassar och väskor och jag fick en PERFEKT parkering precis utanför huset, (aka jag var sjukt nöjd) men gud eller vem det nu än är tog ner mig på jorden direkt.
i mitt trapphus sitter en alkolist, och ja han är waisted han sitter i första trappen med en ölburk, jag svär mitt hjärta stannar, han tittar såklart upp på mig (om han nu såg något bakom sitt flötiga hår) och säger, jag måste tänka över det här, jag som är i chock svarar kort gott okej, och vänder om och småspringer tillbaka till bilen...
sitter i bilen och tänker, jag måste få tag i journumret till securitas, men ja numret sitter ju som bekant i ja just det trappuppgången,  så jag åker hem och hämtar upp min stooora pappa (haha) när vi kommer tillbaka ligger fyllot längst ner och skriker.
pappa (som är en aning smartare än mig, eller så var jag blockad av chocken) kommer iallafall på att vi kan ju kolla efter numret i den andra trappuppgången damn he's smart. sagt och gjort, jag ringer upp securitas, två snubbar och polisen kommer och tar hand om denna fulla man.
så just nu sitter jag i min soffa. och är inte så bekväm.

till mina tankar, händer det här? händer det dig? eller är det vara jag som lyckas med allt? WHY ME?

nu ska jag dyka in i OTH dramatiska värld, jag känner att jag inte kan få nog av dramatik.

natti natti (gissa vad jag kommer drömma om i natt)


denna bilden får mig att le..