by lovi

jag har ju helt glömt att berätta om min lördagsnattligapromenad. jag&emma var på schlagerkväll, vid elvatiden tar vi bussen hem (jag har världens träningsväska över axeln) bussen kommer, tja i tid. en trea perfekt för oss går till både mig och emma. jahaja. sitter ganska bra och tjötar, till vi kommer till emmas hållplats byebye bff.
jag sitter kvar och tänker GUD vad skönt att jag sitter på en buss och inte går.
JAHA den tanken fick jag äta upp. På torpaplan stannar bussen, helt normalt tänkte jag. men nej. inte normalt, busschaffisen kommer bak och det är jag&två snubbar kvar på bussen. så säger han:
- ni vet väl om att det här är sista hållplatsen, vi kör inte ut till gräshagen idag.
jag tänkte HUR i helvete ska jag veta om det. nehene.
anledningen till detta var att bussarna fastnar. i vändplatsen, och att han skulle köra på motorvägen, jag tänkte varför i helvete kan han inte köra på motorvägen borta på gräshagen då? nej nej vi fastnar.
OKEJ. sen sa han glatt:
- så det är bara för er att hoppa av och gå.

JA KUL. klockan var ca kvart i tolv, jag och två killar hoppar av bussen på torpa, det är snöstorm, inte plogat och jag har en jätteväska. så det var bara att börja traska.

tar upp mobilen och ringer emma för att ha lite sällskap i eländet. haha nu kommer det roliga, jag har mobilen på ljudlöst och hör inte hur batterinivån blir låg. och tillslut dör. mobilen dör alltså när jag har emma på linjen. haha och jag var mitt ute i snöstormen själv. hahah jag vill inte ens tänka på vad som skulle hänt om det var mamma jag pratade med. hon skulle ju fått en infarkt. haha emma blev nog bara lite småorolig.


det om det. från och med nu, tar jag aldrig bussfan.